Musik

Det är så himla tråkigt att jag inte lyssnar på musik. Jag saknar den upplevelsen innerligt. Kulturskolan dödade lusten. Jag har knappt lyssnat på BQ:s och Alkbergs senaste ens.

Nu jobbar jag ju inte på Kulturskolan längre så det vore utmärkt att återuppta lyssnandet. Jag måste nog hitta något som kickar igång det bara. Något oväntat.

När vi spelade med Swampy Williams lyssnade vi mycket på minimalistiskt producerad country. Till slut var vi inne i knastriga ljudupptagningar från stugor i Appalacherna. Av någon anledning hade jag Dancing Queen på min mp3-spelare och när den plötsligt slumpades fram när jag var ute och promenerade blev jag så chockad och överväldigad av kärlek till musik att ögonen tårades. Kontrasten var så fruktansvärt stor mot det som jag lyssnade på annars och det öppnade öronen på nytt.

Medan jag låter min uppgift i Skapande svenska ligga och jäsa lite är jag därför ute och cruisar Spotify efter kickar. Jag försöker jobba enligt Dancing Queen-principen och lyssnar på Chicago, Journey, Toto och sådant. Det vill sig inte riktigt. Grejen är väl att bli överrumplad. Det går inte riktigt att lura sig själv på det viset.

Nu skulle ju det naturliga vara att fråga efter rekomendationer. Tyvärr fungerar det inte riktigt heller. Detta på grund av någon idiotisk mekanism som gör mig misstänksam mot sådant som andra tycker att jag borde tycka om. Lyssnandet blir liksom inte förutsättningslöst.

Jag kanske bara är för gammal helt enkelt.