Jag har efter två hårda år av vikariat blivit anställd av Kulturskolan. Min tjänst är huvudsakligen inriktad på Kulturskolans frivilliga verksamhet efter skoltid och under loven. Sweet!
Jag kan faktiskt inte tänka mig ett bättre upplägg på arbetet. Inga betyg, inga haters under passen, eller som nu när jag under lovvecka sitter och har frivillig rockverkstad; Inga elever alls.
För att travestera vem det nu var som sa något liknande: Skolan vore underbar om det inte var för alla elever.
torsdag 30 oktober 2008
onsdag 29 oktober 2008
Vykort
Det var förresten via ett vykort som K-love outade sin heterosexualitet. Det kan tyckas underligt om det inte var för att vi har utvecklat en relation helt baserad på vykort med honom i hans frånvaro. Vykort är en underskattad form av kommunikation. Man kan säga att det är multimedia.
Nu är för övrigt nyheten på Facebook så det kan sägas vara officiellt.
Nu är för övrigt nyheten på Facebook så det kan sägas vara officiellt.
A K in love!
K-Love har tydligen funnit kärleken på ön! Det är nyheter, det. Tyvärr vill inte den attan avslöja några detaljer. Hänvisar bara till att vänta på att nyheten utannonseras på Facebook...
Mitt gamla kompisgängs oerhörda och aparta töntighet är plötsligt hårdvaluta. Emppu P är lite undantaget här, eftersom hans livsnjutar-luftiga-skjortor-och-balsamerade-hår-och-sjudande-grytor-och-yoga-och-väldoft-och-massageoljor-approach har lockat till sig mina förälskelser långt innan töntighet blev det nya jobba-med-tv.
Anyways, skönt för killen K som i somras lät tråkigt cynisk kring det här med kärlek. Nästan lite på bara ligga-nivå, men förstås lååångt under vad Jeppe Z levererar mellan tummen och pekfingret (och jag hoppas att jag inte skrämmer bort min enda läsare här, you know I love you, proggen nr. 1!)
Mitt gamla kompisgängs oerhörda och aparta töntighet är plötsligt hårdvaluta. Emppu P är lite undantaget här, eftersom hans livsnjutar-luftiga-skjortor-och-balsamerade-hår-och-sjudande-grytor-och-yoga-och-väldoft-och-massageoljor-approach har lockat till sig mina förälskelser långt innan töntighet blev det nya jobba-med-tv.
Anyways, skönt för killen K som i somras lät tråkigt cynisk kring det här med kärlek. Nästan lite på bara ligga-nivå, men förstås lååångt under vad Jeppe Z levererar mellan tummen och pekfingret (och jag hoppas att jag inte skrämmer bort min enda läsare här, you know I love you, proggen nr. 1!)
Call of Juarez
Jag spelar Call of Juarez som jag lånat av Jake the invisible Snake i samband med ett stort bytlån vi gjorde. Bytlån är ett ord som jag förrän nu inte brukat sedan barnsben och SNES.
Hur som helst. Spelet är sisådär. Känns lite väl "TV-speligt". Gå dit, skjut det, hoppa där. Spelmakarna har ju blivit bättre och bättre på att få även linjära spel att kännas icke-linjära, så det här känns lite onödigt, eftersom man ändå inte vänder sig till dogmatiska hardcore- eller retrospelare. Kul att se Jake the shakin' sheik i alla fall.
God natt!
Hur som helst. Spelet är sisådär. Känns lite väl "TV-speligt". Gå dit, skjut det, hoppa där. Spelmakarna har ju blivit bättre och bättre på att få även linjära spel att kännas icke-linjära, så det här känns lite onödigt, eftersom man ändå inte vänder sig till dogmatiska hardcore- eller retrospelare. Kul att se Jake the shakin' sheik i alla fall.
God natt!
tisdag 28 oktober 2008
Konfrontationste!
Konfrontationen uteblev lite. I stället gjorde jag te och en macka och förde till henne där hon satt och målade. Men jag tror inte att misstänksamheten i min blick när jag serverade gick att misstolka! Hon kommer nog inte att diskutera ringsignaler vid PS 2:an med femteklassare på ett tag i alla fall!
Själv bredde jag mig en macka och åt vid diskbänken som det anstår en hemmafru.
Själv bredde jag mig en macka och åt vid diskbänken som det anstår en hemmafru.
Gården
Min flickvän har varit på ungdomsgården idag. Hon säger att det var i jobbet, men jag vet inte det, jag. Jag tycker hon har jobbat misstänkt mycket kväll på sistone. Kommer hem ungefär när gården stänger. Luktar tuggummi och klor. Jag måste nog konfrontera henne när hon kommer hem.
Harsprånget
Harsprånget är ett av de samhällen som uppstod kring dammbyggena häruppe från mitten av förra seklet. Det hela var rätt provisoriskt med barackliknande hus men kom ändå att tjäna som människors hem i flera decennier.
När så dammarna var färdigställda fraktade man helt sonika bort alla byggnader. Kvar blev det asfalterade vägnätet och vägskyltarna. En spökstad där till och med husen bara är spöken blev resultatet.
Det skulle vara roligt att säga att det är väl värt ett besök. Det är det inte. Det är ganska tråkigt. Vill egentligen bara säga; Åk inte dit.
måndag 27 oktober 2008
SPOTIFY!
För att använda Laestadiusskolans slogan: De' du!
Man måste ha Spotify! Skaffa Spotify! Om jag skulle lista goda egenskaper hos en vän så skulle det se ut såhär:
1. Har Spotify
2. Snäll
3. Omtänksam
4. Bra på att lyssna
5. Rolig
Skulle jag lista dåliga egenskaper:
1. Gör dumma listor bakom min rygg
2. Har inte Spotify
Har man Spotify kan man länka till låtar på Spotify och klicka på länkarna och hamna på låten på Spotify. Jag kan inte hålla på och länka till mig själv, fattar du väl?!
Nico - You forgot to answer
www.spotify.com
Man måste ha Spotify! Skaffa Spotify! Om jag skulle lista goda egenskaper hos en vän så skulle det se ut såhär:
1. Har Spotify
2. Snäll
3. Omtänksam
4. Bra på att lyssna
5. Rolig
Skulle jag lista dåliga egenskaper:
1. Gör dumma listor bakom min rygg
2. Har inte Spotify
Har man Spotify kan man länka till låtar på Spotify och klicka på länkarna och hamna på låten på Spotify. Jag kan inte hålla på och länka till mig själv, fattar du väl?!
Nico - You forgot to answer
www.spotify.com
Liet Lavlut 2008
Liet Lavlut, den stora minoritetssångfestivalen arranagerade s i år i Luleå. Ett möte mellan minoriteter från hela Europa, ett möte i ett virrvarr av kultur som kröns med en prestigefylld sångtävling. och den stora frågan är förstås; Vilken minoritet är det mest synd om 2008?
Vi tar det, som sig bör, i ordning av de artister som uppträdde.
1. Galicien, Boy Elliot & The Plastic Bags
Offerhistorik:
En lång historik av att invaderas av diverse grandiosa grannkulturer. Under Francos regim i Spanien fråntagna sin automonitet och språkförtryckta.
Framträdande:
Sångaren hade en Redd Kross-sticker på sin gitarr. Jag tror inte de lät så mycket som Redd Kross. Jag minns inte så mycket av hur de lät överhuvudtaget mer än att basen var sjukt hög. Låten handlade om att vara kär och flyga till en planet där man får vara tillsammans och allt är bra. Det verkar inte ett dugg synd om galicierna.
2. Tornedalen, Surunmaa
Offerhistorik:
Separerade från sina finska bröder och systrar i gränsdragningen mellan Sverige och Ryssland. Språkförtryckta.
Framträdande:
Vemodig, finsk tango, en text om fruktansvärt olycklig kärlek. Svart- och vitt, uppklätt, söndagskostymen, begravning. Tunga poäng för Tornedalen! Välbehövliga också, i konkurrens med några av de andra minoriteternas offerhistorik.
3. Bretagne, Gwennyn
Offerhistorik:
Inte mycket. Har ingen officiell språkstatus i Frankrike. Är å andra sidan besläktad med den erkänt coola keltiska kulturen och hamnar därmed på plus/minus noll.
Framträdande:
Ett ganska svängigt, glatt gäng med en text om barnen i Belfast, som jag utgår från är olycklig som fan. Fast är det verkligen smart att rikta fokus mot misären i en annan region? I och för sig, i brist på material från sin egen, som jag i det här fallet utgår från är en äckligt välmående ost- och vintrakt där solen alltid lyser, får man väl greppa efter halmstrån. Bretagne har inte mycket att hämta i den här tävlingen.
4. Korsika, Jaques Culioli
Offerhistorik:
I likhet med Galicien har ön blivit bollad mellan diverse stormakter genom århundraden. Har stridit för sitt oberoende mot Frankrike och Genua, lyckats ett tag för att sedan införlivas i Frankrike igen. Har flera separatiströrelser, vilket ökar tyngden oavsett varför. Är inte en autonom region men har en massa justa fördelar, gentemot övriga minoriteter i landet.
Framträdande:
En ballad, med dramatisk, kraftull sång, med darrande händer och slutna ögon. Djupt allvar och engagemang med hela hjärtat. En text om flyktingar med hopp om en bättre morgondag. Med stor sannolikhet minst en separatist i bandet. Mycket farliga i den här tävlingen.
5. Syditalien, Spasulati
Offerhistorik:
Vettifan, men ett albanskt språk i Italien tyder ju på att något har hänt.Framträdande:Lyckliga skitar. Stod för en av kvällens stora karaktärer i den diskret, sensuellt juckande saxofonisten. Låten var som ett tåg proppfullt med godis, och tjocka med basröst sjungande och ivrigt arbetande tomtar, skyfflande godiset till barnen längst med rälsen. Texten verkar handla om bakfylla. Ett litet plus i kanten för ett i övrigt anonymt bidrag i sammanhanget.
6. Sapmi, Elin Kåven
Offerhistorik:
Oändlig.
Framträdande:
Kvällens absolut mest artsy stund. En i stor, vit klänning, maniskt stirrande, dockleende, magdansande dam sjungande till effektdränkt gitarr och sampler. Dyster låt med en text om att vilja komma ur en depression. I sammanhanget får dock Elin Kåven verkligen kämpa i motvind för det är svårt att komma runt att trots att det är mycket synd om samerna är de i sina koltar och med sina jojkar i varje ledig glipa i helgens program den absolut mest tydliga och synliga minoriteten i hela universum. De har för fan ett eget parlament och deras president delar ut publikpriset! Det känns helt enkelt inte väldigt synd om dem.
7. Frisland, Jelte Posthumus & Pilatus Pas
Offerhistorik:
Jag vet inte, jag tror inte de har någon. De har vad som ser ut som små hjärtan på sin flagga.
Framträdande:
Nästan filmiska bohemer med en låt om att vara kär och cykla i regnet. Klar Amelie från Montmartre-varning. Sångaren är jättelycklig och charmig. En kalkon.
8. Friuli, Carnicats
Offerhistorik:
Igen, vet inte. Säkert har de haft problem med fascisterna under Mussolini. Vi säger så.
Framträdande:
Hiphop. Lätt rätt val av genre om man vill framhärda sin minoritets offerroll. Tyvärr rappar de om att åka till Australien på semester.
9. Wales, Yr Annioddefol
Offerhistorik:
Har varit ett eget rike en gång, men är det inte längre. Har ett fruktansvärt krångligt språk.
Framträdande:
Yr Annioddefol inspirerades av Boy Elliot och lät basen dominera ljudbilden. Faktiskt så till den grad att det enda som hördes var svag sång över en stel reggaebas-slinga. Lite olycklig kärlek och förvirring och en söt, walesisk skolklass.
10. Asturien, Dixebra
Offerhistorik:Hårt kämpande mot högerregeringen under spanska inbördeskriget. Nedkämpade av Franco. Svårt förtryckta. Grym potential!
Framträdande:
Kvällens andra klarast lysande stjärna var Dixebras säckpipetraktör. Han såg förvisso rätt hipp ut, smälte åtminstone in med de andra i bandet. Han hade dock fått för sig att en viktig funktion han hade i bandet, utöver sina små säckpipeinslag var att röja ikapp med den högsparkande, viga sångaren. Tyvärr var hans fysiska förutsättningar inte desamma och där han stod och hoppade rakt upp och ner, med armarna tätt efter sidorna såg han ut som en övervintrad lärarstudent i Uppsala som för första gången blivit full och råkat hamna på punkklubb. Låten var politiskt laddad, behandlar diverse problem som minoriteten har och med Asturiens historia slungar sig Dixebra högt, högt upp i tävlingen!
11. Mordvinien, Mordens
Offerhistorik:
Vet ingenting om de här heller. Säkert förtryckta av Stalin. Vi säger så.
Framträdande:
Det här obegripliga etnopajaseriet såg jag redan på Laulun Laulut i Pajala. Jag vet inte ens om jag orkar kommentera det. Dock stod de för den tredje stjärnan för kvällen. Den övervuxne tolvårige pojken med den väldigt lilla flöjten var oerhört... Tja, söt på något sätt. Frånstötande på något annat. Det är synd om dem för att deras låt var så dålig.
Det var samtliga bidrag för kvällen. Men det visade sig vara en överraskningarnas kväll då vinnarna inte stod att finna bland de tävlande bidragen. På väg tillbaka till min plats presenteras pausunderhållningen. För den stod romerna och judarna. Båda minoriteterna sjöng oerhört sorgsna sånger som inte presenterades närmare. Inte ens representerade i den riktiga tävlingen! Offerhistoriken ska vi väl inte ens gå in på? Det står helt klart att de minoriteter som det är mest synd om 2008 är judarna och romerna. Gratulerar! Det finns förstås inget pris, överhuvudtaget, att hämta.
Vi tar det, som sig bör, i ordning av de artister som uppträdde.
1. Galicien, Boy Elliot & The Plastic Bags
Offerhistorik:
En lång historik av att invaderas av diverse grandiosa grannkulturer. Under Francos regim i Spanien fråntagna sin automonitet och språkförtryckta.
Framträdande:
Sångaren hade en Redd Kross-sticker på sin gitarr. Jag tror inte de lät så mycket som Redd Kross. Jag minns inte så mycket av hur de lät överhuvudtaget mer än att basen var sjukt hög. Låten handlade om att vara kär och flyga till en planet där man får vara tillsammans och allt är bra. Det verkar inte ett dugg synd om galicierna.
2. Tornedalen, Surunmaa
Offerhistorik:
Separerade från sina finska bröder och systrar i gränsdragningen mellan Sverige och Ryssland. Språkförtryckta.
Framträdande:
Vemodig, finsk tango, en text om fruktansvärt olycklig kärlek. Svart- och vitt, uppklätt, söndagskostymen, begravning. Tunga poäng för Tornedalen! Välbehövliga också, i konkurrens med några av de andra minoriteternas offerhistorik.
3. Bretagne, Gwennyn
Offerhistorik:
Inte mycket. Har ingen officiell språkstatus i Frankrike. Är å andra sidan besläktad med den erkänt coola keltiska kulturen och hamnar därmed på plus/minus noll.
Framträdande:
Ett ganska svängigt, glatt gäng med en text om barnen i Belfast, som jag utgår från är olycklig som fan. Fast är det verkligen smart att rikta fokus mot misären i en annan region? I och för sig, i brist på material från sin egen, som jag i det här fallet utgår från är en äckligt välmående ost- och vintrakt där solen alltid lyser, får man väl greppa efter halmstrån. Bretagne har inte mycket att hämta i den här tävlingen.
4. Korsika, Jaques Culioli
Offerhistorik:
I likhet med Galicien har ön blivit bollad mellan diverse stormakter genom århundraden. Har stridit för sitt oberoende mot Frankrike och Genua, lyckats ett tag för att sedan införlivas i Frankrike igen. Har flera separatiströrelser, vilket ökar tyngden oavsett varför. Är inte en autonom region men har en massa justa fördelar, gentemot övriga minoriteter i landet.
Framträdande:
En ballad, med dramatisk, kraftull sång, med darrande händer och slutna ögon. Djupt allvar och engagemang med hela hjärtat. En text om flyktingar med hopp om en bättre morgondag. Med stor sannolikhet minst en separatist i bandet. Mycket farliga i den här tävlingen.
5. Syditalien, Spasulati
Offerhistorik:
Vettifan, men ett albanskt språk i Italien tyder ju på att något har hänt.Framträdande:Lyckliga skitar. Stod för en av kvällens stora karaktärer i den diskret, sensuellt juckande saxofonisten. Låten var som ett tåg proppfullt med godis, och tjocka med basröst sjungande och ivrigt arbetande tomtar, skyfflande godiset till barnen längst med rälsen. Texten verkar handla om bakfylla. Ett litet plus i kanten för ett i övrigt anonymt bidrag i sammanhanget.
6. Sapmi, Elin Kåven
Offerhistorik:
Oändlig.
Framträdande:
Kvällens absolut mest artsy stund. En i stor, vit klänning, maniskt stirrande, dockleende, magdansande dam sjungande till effektdränkt gitarr och sampler. Dyster låt med en text om att vilja komma ur en depression. I sammanhanget får dock Elin Kåven verkligen kämpa i motvind för det är svårt att komma runt att trots att det är mycket synd om samerna är de i sina koltar och med sina jojkar i varje ledig glipa i helgens program den absolut mest tydliga och synliga minoriteten i hela universum. De har för fan ett eget parlament och deras president delar ut publikpriset! Det känns helt enkelt inte väldigt synd om dem.
7. Frisland, Jelte Posthumus & Pilatus Pas
Offerhistorik:
Jag vet inte, jag tror inte de har någon. De har vad som ser ut som små hjärtan på sin flagga.
Framträdande:
Nästan filmiska bohemer med en låt om att vara kär och cykla i regnet. Klar Amelie från Montmartre-varning. Sångaren är jättelycklig och charmig. En kalkon.
8. Friuli, Carnicats
Offerhistorik:
Igen, vet inte. Säkert har de haft problem med fascisterna under Mussolini. Vi säger så.
Framträdande:
Hiphop. Lätt rätt val av genre om man vill framhärda sin minoritets offerroll. Tyvärr rappar de om att åka till Australien på semester.
9. Wales, Yr Annioddefol
Offerhistorik:
Har varit ett eget rike en gång, men är det inte längre. Har ett fruktansvärt krångligt språk.
Framträdande:
Yr Annioddefol inspirerades av Boy Elliot och lät basen dominera ljudbilden. Faktiskt så till den grad att det enda som hördes var svag sång över en stel reggaebas-slinga. Lite olycklig kärlek och förvirring och en söt, walesisk skolklass.
10. Asturien, Dixebra
Offerhistorik:Hårt kämpande mot högerregeringen under spanska inbördeskriget. Nedkämpade av Franco. Svårt förtryckta. Grym potential!
Framträdande:
Kvällens andra klarast lysande stjärna var Dixebras säckpipetraktör. Han såg förvisso rätt hipp ut, smälte åtminstone in med de andra i bandet. Han hade dock fått för sig att en viktig funktion han hade i bandet, utöver sina små säckpipeinslag var att röja ikapp med den högsparkande, viga sångaren. Tyvärr var hans fysiska förutsättningar inte desamma och där han stod och hoppade rakt upp och ner, med armarna tätt efter sidorna såg han ut som en övervintrad lärarstudent i Uppsala som för första gången blivit full och råkat hamna på punkklubb. Låten var politiskt laddad, behandlar diverse problem som minoriteten har och med Asturiens historia slungar sig Dixebra högt, högt upp i tävlingen!
11. Mordvinien, Mordens
Offerhistorik:
Vet ingenting om de här heller. Säkert förtryckta av Stalin. Vi säger så.
Framträdande:
Det här obegripliga etnopajaseriet såg jag redan på Laulun Laulut i Pajala. Jag vet inte ens om jag orkar kommentera det. Dock stod de för den tredje stjärnan för kvällen. Den övervuxne tolvårige pojken med den väldigt lilla flöjten var oerhört... Tja, söt på något sätt. Frånstötande på något annat. Det är synd om dem för att deras låt var så dålig.
Det var samtliga bidrag för kvällen. Men det visade sig vara en överraskningarnas kväll då vinnarna inte stod att finna bland de tävlande bidragen. På väg tillbaka till min plats presenteras pausunderhållningen. För den stod romerna och judarna. Båda minoriteterna sjöng oerhört sorgsna sånger som inte presenterades närmare. Inte ens representerade i den riktiga tävlingen! Offerhistoriken ska vi väl inte ens gå in på? Det står helt klart att de minoriteter som det är mest synd om 2008 är judarna och romerna. Gratulerar! Det finns förstås inget pris, överhuvudtaget, att hämta.
Dåså.
Jag vill skriva. Jag vill ju det. Det är så sällan jag har något att berätta bara.
De flesta som skapar har ett återkommande tema. Det kan vara deras fadersrelation, eller könsidentitet eller vad som helst. Micke Movie har film. Jag har inget. Jag försöker fundera på vad jag har för material. Den kristna uppväxten? Glesbygden? Arbetslösheten?
Jag tror att när mitt tema kommer, och jag förväntar mig det kommandes som en gratis efterrätt på thaikrogen så ska fingrarna dansa vildsint över tangenterna och roman efter roman och manus efter manus rinna ur min mentala ändtarm (som i betydelsen att "skita ur sig", så enkelt kommer det att vara!).
Men än så länge nöjer jag mig med en sporadiskt uppdaterad blogg.
De flesta som skapar har ett återkommande tema. Det kan vara deras fadersrelation, eller könsidentitet eller vad som helst. Micke Movie har film. Jag har inget. Jag försöker fundera på vad jag har för material. Den kristna uppväxten? Glesbygden? Arbetslösheten?
Jag tror att när mitt tema kommer, och jag förväntar mig det kommandes som en gratis efterrätt på thaikrogen så ska fingrarna dansa vildsint över tangenterna och roman efter roman och manus efter manus rinna ur min mentala ändtarm (som i betydelsen att "skita ur sig", så enkelt kommer det att vara!).
Men än så länge nöjer jag mig med en sporadiskt uppdaterad blogg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)